Slutspel(at)

Omgång 55 av elitserien anno 08-09 står för dörren och hela den rafflande striden i tidernas jämnaste serie avslutas nu med ett stort antiklimax. Tabellen är klar, inget kan förändras och Modo Hockey missar slutspelet för första gången sedan säsongen 96-97. Hur man än vrider och vänder på myntet så finns det bara en slutsats som kan dras: Modo underpresterade under i stort sett hela andra halvan av säsongen. Med ett lag som på pappret borde sluta topp 4 så finns det inte många ursäkter, men man kan inte heller skylla på Harri Rindell. När han tog över tränarpositionen så var den nedåtgående spiralen redan igång och det är inte där det stora problemet ligger. Här följer min analys av vad som gick snett, och varför:

1. Målvaktskrizen - När säsongen inleddes så hade Modo i Karol Krizan en av elitseriens hetaste målvakter. Inget gick dock som det skulle, den karismatiske slovaken kom plötsligt på att han inte alls trivdes i laget, han slutade träna, hamnade i bråk med lagkamrater och betedde sig allmänt märkligt. Ledningen beslutar helt riktigt att den enda lösningen är att sparka honom så långt foten räcker. Istället lämnas förstaspaden över till den eviga tvåan, Michael Zajkowski, som under de senaste fyra säsongerna endast fått starta ett fåtal matcher. Jag antar att fler än jag blev överraskade över den stabilitet och lugn han visade och Modo var plötsligt på väg uppåt igen. Vad gör ledningen då? Jo, man panikvärvar en fullständigt oprövad kanadensare som precis blivit sparkad från sin slovakiska klubb! Detta gjorde under för att återigen sänka Zackes nyfunna självförtroende igen. Resultat: Två mediokra målvakter, nåja tre om man räknar junioren Svedberg. Inget lag i världen fungerar utan en stabil målvakt!

2. Gamlingarna - Hur mycket jag än älskar de gamla kämparna så får man inse faktum: De var långt ifrån gammal god form i år, med ett undantag: Niklas Sundström, som match efter match visade att gammal är äldst. Men i övrigt, Svartvadet, Hållberg, Jonsson, osv lämnades mycket övrigt att önska. I dessa lägen måste tränaren våga bänka gubbarna och ge ynglingarna chansen (för exempel se Babyhawks).

3. Värvningarna - Modos sportchef Ecke Holmberg är fantastisk på att hitta guldkornen på transfermarknaden. Han värvade för några säsonger sedan Per-Åge Skröder från Södertälje, i ett läge då de flesta trodde att norrmannen var slut som hockeyspelare, nu är han elitseriens främsta målskytt sett till de senaste tre säsongerna. Han hittade också Karol Krizan, för den stora massan fullständigt okänd, och fick där en målvakt som tog sitt lag till SM-guld. I år var det Mats Zuccarello Aasen, ännu en norrman, som utan tvivel var årets succé, och han var dessutom nästan gratis. Men i år fanns det dock en mängd mindre lyckade värvningar: Mikko Kurvinen, Jeff Ulmer, Ville Snellman etc etc, och det har man inte råd med om man vill ta laget långt.

Det finns en stor ljuspunkt i denna annars becksvarta värld: Förstakedjan, Sundström - Skröder - Zuccarello, elitseriens bästa, främsta, gladaste, och mest resultatinriktade. Jag har faktiskt aldrig sett ett lag där en enda kedja står för i stort sett hälften av målen. Det skulle kunna vara kritik mot resten av laget men jag väljer att se det på mitt sätt! Kosta vad det kosta vill, men behåll dessa gubbar till nästa säsong!

Nåväl, nu ska jag krypa ner i fosterställning, gå i ide, somna in och drömma sött om ett SM-guld säsongen 09-10!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0